Det känns sjukt konstigt att vara tillbaka hemma, eller vad jag nu ska kalla det. Jag tror jag stannade i Norrland alldeles för länge. För nu har jag kommit till en punkt i livet då jag knappt vet vem jag är. Jag har fått tillbaka såna människor som jag trodde att jag aldrig skulle se igen, fått uppleva såna saker som jag aldrig hade förväntat mig av dessa människor. Det har varit så pass intensivt så jag varit i chocktillstånd i över en månad.

 

Jag ska vara ärlig, jag ville inte åka tillbaka hit. Men jag ville inte heller stanna kvar där resten av livet. Förstår ni varför det är jobbigt för mig? Jag vet liksom inte vart jag vill spendera mitt liv. Inte just nu iallafall. Just därför har jag undvikit bloggen. För att jag har haft för mycket känslor att arbeta ur systemet. De är fortfarande kvar. Helst av allt så skulle jag sätta mig på flyget och åka tillbaka. Men jag fick rådet av min mamma att stanna här en stund och verkligen fundera ut vad det är jag vill, så jag får helt enkelt testa det. 

 

Och medans jag funderar så ska jag försöka hålla mig sysselsatt. Jag har ju planerat in en del roliga grejer som ska fixas så snart som möjligt. Så idag ska jag spendera dagen med att skicka iväg nödvändiga mail till de berörda i mina olika projekt. Så oroa er inte. Musiken är fortfarande det viktigaste i mitt liv, så kommer det nog alltid att vara. 

 

Dock kan jag inte bädda in inlägg här osv ännu, ska försöka ordna det också idag eller ikväll. 

Håll ut, snart är jag back on track igen!

 

Vi hörs senare, eller imorgon.