Men det är mest för att jag äntligen är framme i Norrland och hänger med mina homies. Vi har mest druckit kaffe hela dagen och pratat strunt. Men jösses vad jag saknat dem. 

Den här staden går verkligen helt i slowmotion och jag blir så rastlös. Det finns knappt människor utomhus och kollektivtrafiken (läs en busslinje) går ca en gång i timmen. Det finns ingen rörelse helt enkelt och det gör mig galen. Men jag vänjer mig nog snart! 

Skriver imorgon, promise!