Har inga tvivel. Hör min stämma hur den saknar gråt.
Finns ingen återvändo, mannen jag är låst.
Vart där tankar jagar bort dig ifrån verkligheten.
Och där enda vid din sida heter ensamheten.
Tror jag behöver er, en hand på bibeln innan bönen bes.
Så många strider jag har överlevt.
Mannen, trivs där regnet öser ner.
Vi hustlar vidare, vi stannar inte för nån.

Säg Gud, vart slutar stigen på din gröna jord?
Av alla böner som jag bett, har du hört mitt rop?
Hur många steg är det kvar innan du kommer ta mig?
Se mina ben börjar vika sig, jag håller kvar mig.
För mycket press i mitt bröst, det är som en vissen ros.
Svär, allt jag har är mina taggar. Jag är klar att bli till jord.
Gråblåa toner utav depression.
Nära att drunkna där på botten då man nästan tappat tron.
Ge mig lite ljus i mörkret, för det e svårt för mig att se.
Kan inte skilja på en vän och en fiende nå mer!
Vandrar vidare på vägen, dör för äran och mitt namn.
Ryggen rak när jag tar mig fram!